Entreprenadtvister i domstol

 

Denna artikel beskriver översiktligt förfarandet i entreprenadtvister. I artikeln redogörs bl a för processen med stämningsansökan, svaromål, skriftväxling, muntlig förberedelse och huvudförhandling.

Entreprenadtvister ska om inte annat avtalats avgöras av domstol med tingsrätt som första instans.

Entreprenadtvister ska avgöras genom skiljeförfarande om parterna har avtalat om detta genom att inta en skiljeklausul i entreprenadavtalet eller där hänvisa till ett standardavtal som innehåller en sådan klausul. Skiljeförfarande kan sägas vara ett privat förfarande och det är inte offentligt. Generellt är skiljeförfarande snabbare men mer kostsamt än prövning i domstol. För skiljeförförfarande finns en särskild lag. Skiljeförfarandet skall administreras av Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (SCC) om det anges i skiljeklausulen.

I standardavtalen för byggbranschen anges ofta att det skall vara skiljeförfarande om tvisten överstiger ett visst belopp. Enligt de kanske vanligaste standardavtalen AB 04 och ABT 06 är det beloppet 6 825 000 kr för år 2018 (150 prisbasbelopp á 45 500 kr). Flertalet entreprenadtvister torde understiga 6 825 000 kr med följd att tingsrätten är första instans i de tvisterna. Denna artikel inriktar sig därför främst på förfarandet i tingsrätten och därmed sammanhängande frågor. Tingsrättsprocessen är utförligt reglerad i rättegångsbalken.

Förfarandet i tingsrätten inleds genom att den som har ett krav (käranden) ger in en stämningsansökan till tingsrätten. Stämningsansökan skall innehålla ett yrkade (hur käranden vill att tingsrätten skall döma), exempelvis att motparten (svaranden) skall utge ett visst belopp till käranden. Stämningsansökan skall även innehålla en redogörelse för de omständigheter som ligger till grund för yrkandet. Den bevisning som åberopas kan också anges i stämningsansökan men anges vanligen i ett senare skede, se nedan. Därefter skall svaranden avge ett skriftligt svaromål med svarandens inställning till yrkandet, d v s om svaranden medger eller motsätter sig (bestrider) kärandens yrkande. Om svaranden bestrider yrkandet skall svaranden skälet för detta. Sedan får käranden yttra sig skriftligen över svaromålet och eventuellt får svaranden yttra sig igen.

När den inledande skriftväxlingen är avslutad kallar tingsrätten parterna till ett första sammanträde i tingsrätten (muntlig förberedelse). Syftet är att eventuella oklarheter skall redas ut och att parterna om möjligt ingår en förlikning. Om parterna har intresse för en förlikning hjälper tingsrätten till med förlikningsförhandlingar vilket ofta resulterar i förlikning redan vid den muntliga förberedelsen. Om en förlikning inte ingås bestämmer tingsrätten tidpunkt för rättegång (huvudförhandling).

Parterna skall ange den muntliga bevisningen (t ex vittnen) och skriftliga bevisningen (t ex avtal). Den som har en fordran har den s k bevisbördan för att bevisa fordran. Det är därför mycket viktigt att redan tidigare tillse att man har bevisning om tvist skulle uppstå. Exempelvis genom att ÄTA-arbeten regelmässigt bekräftas skriftligen av beställaren innan ÄTA-arbetena utförs av entreprenören eller att besiktning utförs så tidigt som möjligt avseende förhållanden som det sedan kan bli tvist om.

I enklare mål är det en domare vid huvudförhandlingen. Annars är det tre domare. Huvudregeln är att den part som förlorar skall betala både sin egna och motpartens rättegångskostnader (främst advokatkostnader). De flesta företagsförsäkringar innehåller rättsskydd för tvister.

Den som förlorar i tingsrätten kan överklaga till hovrätten varvid det behövs prövningstillstånd. Den som förlorar i hovrätten kan överklaga till högsta domstolen, även då behövs prövningstillstånd.